onsdag 17 april 2013

Vad är ok att känna?

Jag funderar väldigt mycket både på tid som varit, hur det är nu och framtiden.
Jag grubblar och tänker fram och tillbaka på olika saker.

Något av det som har varit tufft att få höra av andra när man öppnar sig och berättar om sin situation är att "det finns alltid de som har det värre" "tänk positivt" mm. Det sårar mig mer än vad det hjälper. För det fattar ju jag också att det ALLTID kommer vara så att det finns de som har det värre.

Något som också förbryllar mig är att om jag berättar om en incident eller situation som har uppstått eller kan uppstå vad gäller dottern. Då kan jag få höra "så gör min med" "min har också utbrott" "det tillhör åldern" "ge henne en konsekvens av sitt handlande" gör si gör så...
Kan meddela att vi pga. dessa påståenden dröjde med att söka hjälp till vår dotter. Det jag har förstått nu är att deras barn har säkerligen också fått utbrott, de har säkerligen varit med om situationer och incidenter som är liknade. mm. Men deras barn kommer inte upp i samma nivå och kaliber som vårt. Det har jag förstått.
De har kanske inte heller ett barn som reagerar skarpt på hur man formulerar sig. För det som är sagt är sagt och att "läsa mellan raderna" finns inte. Att t.ex. säga att i em. ska vi åka och handla, sen när em. väl kommer och man är helt slut som människa och tycker att det kan vi skjuta fram tills imorgon. Det går icke utan att det skulle bli en diskussion eller t.o.m. ett utbrott i form av "ni sa ju att vi SKULLE det" Även om dottern inte just är förtjust i själva handlandet är det grejen att vi faktiskt sagt att vi ska det. Då är det bara att rycka upp sig och åka och handla. För man väljer sina strider eller?!
Nu var det här med handlingen ett exempel. Detta händer med vad vi än säger.
Hon blir genuint upprörd om man gör en förändring. Därav väljer vi att vänta med att säga vad vi t.ex. ska göra på helgen eftersom det lätt kan bli förändringar just på helger. Hon klarar inte av det och då väljer vi att vänta med den informationen osv.

Det här blev ett ganska svamligt inlägg och både det ena och det andra ;)

"Mena det du säger och säg det du menar"

//Mammafunderingar

1 kommentar:

  1. Been there done that, kan man säga.
    "Experter" på dina barn kommer nog att finnas hela livet, tror jag. Tyvärr. Men de vill väl får vi som föräldrar intala oss.

    SvaraRadera