Att missförstå

Att missförstå tillhör vår vardag kan man säga...

Härom dagen blev det ett missförstånd som slutade med ett rum i totalt kaos.

Ok vi tar det från början:
Vi satt en fredag på en kalstillställning.
Jag fick ett sms av en tjej som är mamma till storasysters kompis. (Tjejerna hade pratat om att träffas, men vi har inte fått till ett bra tillfälle) I alla fall så frågade mamman om det gick bra att tjejerna träffades på söndagen. Jag checkade med storasyster och hon sa ok. (Hon gjorde ingen större notis om att det skulle bli kul eller så, men det var ju mycket som hände runt omkring samtidigt så hon var hon kanske inte så fokuserad). Jag meddelade mamman att det gick bra att kompisen kom hem till oss på söndagen.
På lördagens fm så sa jag till storasyster "eftersom X kommer imorgon så behöver du plocka ordning på ditt rum". Då brakade helvetet löst. Hon blev blixtarg och skrek "jag har för fan inte bestämt att X ska komma hit, glöm att jag städar" I stundens hetta var det liksom ingen idé att prata med storasyster. Hon gick upp till sitt rum och skrek lite väl valda opassande ord.
Pappan skulle försöka rädda lillasyster från situationen och tog henne och åkte iväg. (storasyster hörde detta och skulle såklart följa med på trippen, trodde hon.) När pappa och lillasyster hade åkt gick storasyster bärsärkagång i sitt rum. Grejer slängdes till höger och vänster och kaoset var ett faktum. I detta läge är det återigen så att hon är inte kontaktbar och mottaglig så det är "bara" att rida ut stormen och låta henne lugna ner sig.
Utbrottet höll på ca 1 timme när hon tillslut började lugna sig och tog till gråten. Efteråt sov hon en stund.
Jag hade under tiden smsat till kompisens mamma och förklarat läget (hon är en mkt förstående mamma så det underlättade att det var just hon denna gång). Vi bestämde att det var bäst att de sågs en annan gång.
När storasyster senare samma dag vid middagen frågar "hur dags kommer X imorgon?" blir jag häpen och tänker att hjälp allt detta som har hänt under dagen med utbrott, skyddande av lillasyster, en mamma som brutit ihop mm. Vad är det hon säger?... Jag tar ett djupt andetag och säger "jag har smsat mamman och sagt att ni får träffas en annan gång eftersom du inte ville ses!" Hela stämningen som vi hade fått till (en förhållandevis bra stämning efter allt som hade hänt) försvann... Hon blixtrade till och blev återigen arg!
Vi lyckades bromsa henne och det blev inget utbrott, men hon var riktigt sur och trumpen och stämningen vid bordet var inte längre vad den varit....

En vanlig men ändå ovanlig dag.
Jag slutar aldrig att förundras...

//mammafunderingar