lördag 31 januari 2015

Sömn

Tänk att hon somnar som en klocka en timme efter att insomningstabletten har tagits. Hon har vaknat pigg och utvilad. Hoppas det får fortsätta så...

Hon har även bett om strategier när hon tappar kontrollen. Vi kom överens om att hon ska försöka gå in på sitt rum, hon får skrika, men inte skrika fula ord till någon annan. Hon får absolut inte slåss.
"Jag ska verkligen försöka med detta" sa hon härom dagen.

Älskade unge <3

//Mammafunderingar


onsdag 28 januari 2015

Läkarbesök, försök nr 2...

Den här gången kom vi iväg på läkarbesöket...

Dottern var lugn och det hela kändes bra, med tanke på hur det var ett par veckor innan.

Dottern hade förberett sig på att hon skulle säga till om problemen med att somna på kvällen. Hon bad mig och pappa om hjälp utifall att hon inte skulle få fram det så ville hon att vi skulle säga det. Men hon klarade att tala om det själv. (visserligen med en fråga från läkaren om just sömnen, men ändå ;) )
Läkaren som vetat om sömnproblemen ett tag tog detta på stort allvar. Hon sa direkt att vi ska prova insomningstablett. Dottern gjorde även en deal med läkaren om att ingen ipad/mobil/dator efter 20:30 (tv var ok) samt inget kaffe, te, läsk som också kan påverka hennes sömn. Nu dricker hon inte kaffe och läsk på vardagar men hon har alltid gillat en kopp te på kvällen, men hon var själv beredd att testa.
Det bestämdes även att hon ska fortsätta med Strattera ett tag till och se vad den tillsammans med en ordnad sömn kan göra.

Det finns hopp om livet :) :)

Även om jag själv just nu är inne i en svacka, familjemässigt. Jobbmässigt är jag väldigt nöjd och harmonisk just nu!

//Mammafunderingar



söndag 25 januari 2015

Värsta dagen på länge.

Idag har det varit en riktigt tuff dag...
Dottern har gått på mig fysiskt, så hårt så jag ömmar på armarna.

Jag bad om att hela familjen skulle hjälpas åt att städa. Det skulle jag aldrig ha gjort...
Dottern blev mer och mer arg, för hon hade ingen lust. Hon kallade mig för en hel hoper med väl valda ord. Jag tappade tålamodet och gav henne mobilförbud.
Då bast det ännu mer för dottern som började slå på mig. Hon slog mig på armarna och jag försökte backa men hon gick efter. Hon slog igen sin dörr så dörrlisten ramlade bort. Listen med spikar tog hon och började slå på mig, på mina ben och på mina armar, jag försökte ta mig där ifrån och skulle gå ner från trappen då sparkar hon mig i rumpan. Jag går ner då rusar hon in i vårt sovrum, slänger ner sängkläderna på golvet, river ur lakan mm. Då går jag upp igen eftersom vi har datorer där inne ville jag verkligen inte att hon skulle ge sig på dem. Får leda henne ut ur vårt rum samtidigt som hon bankar och slår på mig och sliter i mina kläder. Jag stänger dörren och står för med foten så hon inte kan ta sig in till mig.
Det hela fortsätter en lång stund...

Det slutar med att hon får ångest och ber om ursäkt i skriftform.
Jag har svårt att suga åt mig av ursäkten.

Vad kommer här näst?
Ska det vara så här?

Detta är en lång historia som jag gjorde väldigt kort...

//Mammafunderingar

söndag 18 januari 2015

Ångest

Igår berättade dottern för mig att hennes mobil ger henne ångest.
Mobilen visar ju digital klocka. När dottern ser att det börjar närma sig att bli t.ex. 20:20, 08:08, 12:12, 17:17 osv. Då måste hon ta en skärmdump och spara det kortet i mobilen. Gör hon inte detta så får hon världens ångest.
Försökte prata med henne och fråga vad det är som gör att det blir så. Men hon har inga svar själv, mer än att hon tycker att det är fruktansvärt jobbigt.
Några gånger har hon försökt att låta bli men då beskrev hon att det blir ett tryck över bröstet och hon mår fruktansvärt dåligt.

//Mammafunderingar

torsdag 8 januari 2015

Läkarbesök

Det där inbokade läkarbesöket, det kom vi aldrig iväg på...
Maktlös, så maktlös kände jag mig igår...
Dottern totalvägrade att åka till läkaren. För; "Man åker inte på läkarbesök på lov" PUNKT!
Hennes första skoldag innebar studiedag = ledig.
Jag försökte säga att det är ju faktiskt inte lov, du har ju studiedag, men si det gick verkligen inte...
Man bär liksom inte in en 13-åring i bilen...

Till saken hör att jag började på mitt nya jobb och behövde gå tidigare. Så efter lite kruxande med att fixa personal som gick in för mig sista timmen så jag skulle kunna åka på läkarbesöket, så skulle jag gå tidigare och så händer detta...

Känner mig bara less, frustrerad, orkeslös och ja en massa andra känslor..


//Mammafunderingar


tisdag 6 januari 2015

Nytt år, nytt inlägg!

Sista dagen på ledigheten. Eller för mig, barnen har studiedag och får vara hemma med pappan.

Vi har haft det skönt, men det har varit en hel del konflikter och mycket tjafs mellan systrarna som slutar med glåpord och kanske även fysiska tag från storasyster på sin lillasyster.

Vi ser en skillnad från när hon var medicinerad, mot nu när hon vägrar ta medicinen...
Men hon gjorde själv en upptäckt härom dagen. Vi var i det stora varuhuset Gekås i Ullared. Dottern älskar det och är lite shoppinggalen ;) Men efter två timmar var hon precis slut och säger till mig: "Mamma vet du, jag kanske kan tänka mig medicinen igen, för jag märker nu att jag inte orkar surret lika mycket längre" Bra insikt. Imorgon har vi ett inbokat möte hos läkaren så vi får väl se hur det blir med medicinen framöver....

//Mammafunderingar