Jag känner mig snuvad på mitt föräldraskap...
Det var inte såhär jag tänkte att det skulle bli när jag blev mamma.
Det smärtar, det känns tufft.
Såklart skulle jag aldrig vilja leva utan mina barn.
Det blev inte bara som jag tänkte. Som min vision sa till mig att det skulle bli...
Naivt kanske men känslan är sån just nu.
En påsk med extra ledighet tillsammans med familjen är en återhämtning för många. För oss är det tufft. En storasyster där man ska ligga steget före och vara vaksam på allt runt omkring. En lillasyster som kommer i kläm som man ständigt har dåligt samvete för.
Vem sa att livet är lätt att leva?!?
//Mammafunderingar
tanken och känslan känner jag igen.
SvaraRaderaDe känslorna och tankarna får man ha en liten stund. De kommer då och då. Och stannar en stund.
Sen får man tänka istället, att vad bra att mitt barn kom till just mig. För jag älskar det precis som det är och jag har tålamodet och lugnet och ser det som mitt barn behöver.
Det va en mening med att din dotter kom till dig. För att du är den som du är och är världens bästa för henne.
Stor kram från en annan utvald mamma