Ibland blir det lite fnissigt inne i mitt huvud, när jag känner att det bara blir så tokigt för min fina tjej att behöva tolka allt bokstavligt.
Igår fick hon ett brev. Från Fritidsgården, som de flest högstadieelever väljer att tillbringa mer eller mindre tid på.
I alla fall så blev alla 6:or inbjudna till en egen kväll för att få se vad som finns att göra på Fritidsgården.
Jag sa till dottern att dit kan du ju gå och se vad man kan göra (jag visste ju innerst inne att det kommer hon aldrig att göra i alla fall, men ändå liksom).
Hennes kommentar kommer som följer:
"Va! Är du helt konstig, jag går inte dit. Fritidsgård låter som Fritids och Fritids var det längesen jag gick på, så glöm det"
Så var det med det!
//Mammafunderingar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar