Härom dagen var jag hos kuratorn gällande vår dotter. Vi skulle diskutera vårdbidrag och vad vi har för rättigheter. Det visade sig att vi har mer rättigheter än vad vi har förstått.
I alla fall så fick hon läsa min kladd till ansökan om vårdbidrag, där man i detalj beskriver situationen kring barnet. Sedan får man ett utlåtande från Försäkringskassan om hur stor del vårdbidrag man får.
Kuratorn läste igenom och tittade mig djupt in i ögonen och sa "*namn*, ni borde verkligen fundera på det här med kontaktfamilj" Jag blev alldeles kall. Kunde vi inte ta hand om vårt barn är det hon säger, mina tankar började snurra. Men hon fortsatte "För lillasysters skull" "Inte för er eller för storasysters skull i första hand utan för lillasysters skull" Aha nu hängde jag med, ja just ja vi har ju ett barn till som bara följer med på resan, som får stå undan, som får stå ut med glåpord, som får stänga in sig på sitt rum när storasyster får utbrott, som får sig knuffar, som får höra hur dålig hon är, som är ängslig i skolan pga. av sin storasyster mm.
Kuratorn tyckte att jag skulle gå hem och förankra detta hos min man. Hon tyckte att vi skulle fundera på en helg i månaden. Att vi sedan skulle tänka utanför vår närmaste familjekrets och tänka in kompisars kompisar om det ev. skulle kunna finnas någon som skulle kunna "ta hand om henne" och vi kan ägna oss åt lillasyster.
Jag tror det här måste mogna lite, men jag är absolut inte främmande för detta när jag får tänka utifrån lillasysters perspektiv. Sen får väl detektivsökandet börja antar jag, för vem ska vi anförtro detta uppdrag till?!
Sen kommer också mina mörka dystra tankar "vad ska folk tycka" "tänk om de tror att jag inte klarar av mina egna barn" osv... Men jag får återgå till lillasysterperspektivet...
Ja så får det bli.
//Mammafunderingar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar