Energi

Oj ursäkta mig vilken dålig uppdatering...


Energi, ja den går åt i ett nafs, för oss alla tror jag.


Det är inte lätt att vara blivande tonåring så när som på ett par veckor. Att hänga med i (de få) kompisars tempo. Samtidigt hantera alla intryck och förändringar som blir.
Det tär på energin. Jag vet att hon säkert vill så mycket mer, men ibland tar det bara stopp och då gäller det att det inte sätts ännu mer käppar i hjulet.
Just vid dessa tillfällen då energin är i botten, tål hon inte lillasyster alls. Härom dagen skrev hon: "Varför var ni tvungna att skaffa den där jävla ungen?" Lillasyster sjönk ner under täcket och blev såklart mycket ledsen.


Kombinationen av mamma till en tonåring med ADD, Asperger och diabetes är inte lätt, men många verkar tro att "det är väl inte så farligt" "hon verkar ju så snäll" "hon kan ju föra sig socialt" osv. Ja, visst är jag väldigt tacksam att hon kan föra sig socialt. Men hallå allt det andra då som inte syns.... Mitt ärr på handen som jag fick i våras genom ett påhopp av dottern påminner mig varje dag om att vi HAR ett annorlunda liv än andra.


Det är bara så svårt, jobbig och krävande att anpassa, anpassa och återigen anpassa.


//Mammafunderingar.